Planering BILD åk 3

Gjort en helårsplanering i bild för åk 3. Jag är medveten om att det är många moment och att vissa kommer att ändras, bli längre, kortare, bytas mot annat mm.
Jag betraktar det som stolpar, en skiss över läsåret än så länge.

BILD åk 3 terminsplanering 2016-17

bild åk 3

Annonser

Dödar skolan barns kreativitet?

En av mina favoriter inom pedagogik är Sir Ken Robinson. Jag tycker hans föreläsning om barns kreativitet och skolan passar in i vår kurs och våra diskussioner om lärande.

SEMINARIUM: MENINGSSKAPANDE FRITIDSHEM

Seminarium: Meningsskapande fritidshem Studio som arena för multimodalt lärande/ Malin Rohlin (2013)

meningskapnde fritidshem  konsten i historien

 

Här följer våra gemensamma reflektioner.

Seminariet började med att vi diskuterade kring hur språket och kommunikationen har ur ett historiskt maktperspektiv pendlat mellan bild, ord och text. Därav föll Burmans litteratur ”Konsten i historien” väl in i diskussionen kring ett multimodalt lärande.

Det multimodala lärandet handlar det ytterst om att utveckla eller rent av ta tillbaka fler sätt, metoder verktyg och modeller; att kunna kommunicera genom. Skolväsendet vilar rent historiskt på en konservativ grund där språket och kommunikations former genom tiderna har varit tillhört makten, uppluckringar kom att ske i samband med industrialiseringens intåg. Där diskussionen löd huruvida man skulle lära pöbeln/ bönder/arbetare att läsa eller inte. Den skrivna texten innebar makt som i och med denna utveckling inom läs och skrivkonst skulle komma att förskjutas. Tidigare brukades ett bildligt språk för denna lägra stående klassen, där tecken och symboler berättade oftast skrämmande fenomen och händelser för att hålla gruppen i schack. Idag några sekel senare har det istället visat sig att det talade ordet och den skrivna texten är det som i kommunikation ska ses som ett självklart medel medan bilden och andra kommunikativa metoder har hamnat lite i periferin trots att vi dagligen påminns om att vi lever i ett visuellt samhälle, (inspiration från Burman, 2007).

Det multimodala lärandet handlar därför ytterst om att våga använda sig av olika former av kommunikation och verktyg till detta. Som vi tog upp i tidigare reflektionstext kring ämnet gäller det även att våga utveckla metoder genom nya grepp för att ytterligare nå grupper som genom vår text och bundenhet hamnat i skymundan. I den inkluderande skolan har därför områden som drama och bild samt vikten av digital kompetens blivit ett aktuellt ämne. En vikt finns i begreppet meningsskapandet. Vad är meningsskapandet för eleverna/barnen? Hur kan arbetet som de ska utföra kopplas samman till deras livsvärld och hur får de mening?

Vi har hittills inte stött på någon elev som inte sett mening med att arbeta med digital utrustning och nya sätt att kunna kommunicera. Däremot finns ibland en osäkerhet om det verkligen är kommunikation vilket vi kopplar till en normativ tanke. En norm om hur vårt västerländska samhälle har bestämt om var dom är kommunikation och vad som inte är det, kopplat till den historiska utvecklingen (inspiration från Burman, 2007).

Ahlberg och Danielsson (Rohlin, 2013) lät elever i tolvårsåldern samtala om bilder och multimodala texter via en lokal webbplattform. Arbetes syfte var att stärka barnens förmåga till återkoppling och reflektion kring egna och andras arbeten. För responsen användes blogg där barnen lade i sina arbeten och gav varandra respons på dessa. Arbetsformen bidrog till att eleverna gärna ville visa andra vad de jobbade med i skolan, de utvecklade sin förmåga att konstruktivt kommentera andras arbeten. Elevernas självförtroende växte likväl som drama visat sig öka elevers självkänsla vilket medför att de kan visa nya sidor av sig själv genom estetiska lärformer (von Schantz, ibid).

Men den digitala arbetsformen ställer också krav på lärares kompetens samt på skolans teknik. Finns osäkerhet kring digital utrustning väljer kanske lärare att istället använda det som är tryggt och invant. Är det svårigheter med skolans nätuppkopplingar kan även det vara en bidragande orsak till att inte använda de digitala verktyg som finns tillhands. Det krävs därför från lednings håll en vilja till fortbildning och vidareutbildning inom ett fält som inte står stilla.

Andra områden kretsar kring etiska ställningstaganden kring exempelvis barn som inte får vara med på bilder eller filmer. Det är alltid lätt att tänka att vi lär dem och diskuterar med dem så vet de vad de får och inte. Men så går det ju inte till eftersom barn inte har utvecklat sitt konsekvenstänkande förrän relativt sent i livet. Där för krävs också en god diskussion om hur vi gemensamt kan jobba med digitala plattformar utan att exkludera eller kränka någon. Detsamma gäller skriven text; vad är okej att skriva och vad är inte okej?

Om vi tittar in i klassrum och hur den visuella kommunikationen fungerar så möts vi ofta av både gester, bilder och ljud vilket framgår i Ahlberg och Danielssons (Rohlin,2013) undersökning. Genom kroppsspråket försöker vi förmedla en känsla. Myndigheten för skolutveckling menar att ”Estetiska lärprocesser innebär att kommentera och reflektera över kvaliteter i livet och omvärlden med hjälp av sinnen och intellekt”. Positivt med att använda andra uttrycksformer är att elever/barn som inte visar sig i det traditionella skolarbetet plötsligt tar plats och får en ny roll en synlighet som kan omsvepa den handledande funktionen som oftast ligger på läraren. Här kan eleven/ barnet kliva in och bli handledare och få utveckla sina idéer men också delge sin kunskap till andra. Vilket i högsta grad blir en meningsskapande aktivitet för samtliga inblandade parter.

Skolan har också ett ansvar att följa med i den digitala utvecklingen där olika kommunikations forum och tekniker ständigt förnyas. Att medieanvändningen kryper längre ned i åldrarna (se även,http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan) bidrar också till att fritidshem och förskolor utmanas att utveckla den digitala utrustningen och kompetensen kring detta/dessa verktyg.

Digital kompetens

Utgångspunkten i styrdokumenten för både skola och fritidshem är att barnen ska lära sig informationsteknik. Eleverna ska kunna orientera sig i ett komplext samhälle. Frågan är hur vi pedagoger kan ge dem rätt verktyg i ett samhälle som ständigt befinner sig i förändring angående information och teknikflöde.

Vi behöver ge eleverna en kontinuitet i användandet av olika medier/tekniker. Däremot ser vi en problematik med relationen till medier/tekniker då det kan skapa stress hos elever, lärare och föräldrar. Eleverna behöver vid tidig ålder få hjälp med ramar och struktur för ett konstruktivt användande av redskapen. Vi gemensamt upplever att flera av våra elever inte klarar av att begränsa användandet.

Om vi utgår från bildämnet kan det finnas en fara att för mycket frångå traditionellt hantverk, teknik, material och metod. Faran är att kunskap faller i glömskan, man mister material känslan och det blir ett tomrum i vårt kulturarv.

Den norske forskaren Ola Erstad (Rohlin,2013) menar i sin forskning att IKT har mycket att tillföra pedagogiska erfarenheter och att skolan måste se till att eleverna får digital kompetens.

Vi ser dessutom en problematik med att skolorna har olika förutsättningar när det gäller de tekniska och digitala verktygen, samt pedagogernas kunskaper. Hur kommer detta påverka skillnaden mellan skolor i framtiden. Kanske kommer vi i framtiden mötas av nationella prov i digitalt användande.

Ola Erstad (Rohlin, 2013) betonar om att det handlar om att klara sig i det samhälle vi lever i. Det är ovisst att se framtiden digitalt, därav kommer den kunskap som vi ger idag förändras. Det vi känner ä viktigt att det finns utrymme för den föränderliga kunskapen, vare sig den är digital eller analog.

Vi ser att eleverna gärna lär av varandra, en form av kollegialt lärande. Fördelen med det digitala lärandet är att de gärna lär av varandra. Vilket är mer sparsamt i det analoga lärandet. Författarna beskriver hur eleverna uppskattade kamratresponsen på varandras arbeten som de genomförde med notis lappar.

Vi har även diskuterat hur man kan minimera riskerna med exempelvis en blogg. En problematik som tas upp i boken har varit att det varit för lätt för folk utanför klassen att kommentera bloggen. Om man ska använda sig av klassblogg så är det viktigt att läraren granskar kommentarerna innan de publiceras. Vilket kan vara tidskrävande.

Lärarna upptäckte även att intresset att samtala om bilder har ökat i gruppen på grund av att de arbetat med en mix av medier. T.ex. att eleverna har förstått betydelsen av respons för att komma vidare i sitt bildskapande. De har även iakttagit att om eleverna får konstruktiv kritik så orkar de bearbeta sina bilder ytterligare och genom träning kan de ge mer utvecklade omdömen. För att följa elevernas process så ser vi bloggen som ett värdefullt verktyg.

Eleverna upplevde att det var svårt att hitta i bloggen då alla inlägg publiceras i en gemensam klassblogg. Hur kan man göra detta tydligt? Exempelvis genom att tagga elevernas namn så att de kan hitta sina bilder under sitt namn.

Visionen är att lärarens arbete ska förändras så att man dra nytta av de kvalitéer som mänskliga kontakter kan ge tillsammans med tekniken. Vilket stämmer väl med läroplanens intentioner för grundskola och fritidshem.

Här har vi en bra modell för kamratgranskning!

*Skriv inget du själv inte vill höra.

*Skriv respons vid alla lådor utom din egen.

*När alla skrivit klart, samlas vi för att diskutera.

*Fotografera din låda

*Lägg upp bilden på bloggen.

Övriga diskussion: inför kamratrespons av våra respektive bloggar utgår vi från lärandemålen:

Lärandemålen

  1. Genomföra multimodala medieproduktioner
  2. Reflektera och problematisera barns och ungas medieanvändning.
  3. Formulera, planera samt genomföra ett mediepedagogiskt projekt och ange riktlinjer för bedömning
  4. Identifiera och använda äldre konst och samtidskonst i dagens undervisning.

 

Av: Camilla, Maria, Ninni, Marcus. Hanan, Charlotta, Emma

Självvärdering

När jag ska värdera mig själv och min process, mitt lärande tittar jag dels bakåt på det som varit och dels framåt genom att fundera på hur jag ska gå vidare. En del saker är jag nöjd med medan andra skulle jag valt att göra på annat sätt. Eller kanske mer eller mindre av.

Termin två i Lärare för bild har fyra övergripande lärandemål.

  1. Genomföra multimodala medieproduktioner
  2. Reflektera och problematisera barn och ungas medieanvändning
  3. Formulera, planera samt genomföra ett mediepedagogiskt projekt och ange riktlinjer för bedömning.
  4. Identifiera och använda äldre konst och samtidskonst i dagens undervisning
    Kursen har bestått av både teori samt praktiska övningar, litteraturseminarium, fältstudier, blogg, föreläsningar och workshops.

De tre delarna av examinationen är:

  1. Blogg, processdagbok med samtliga kursmoment
  2. Mediepedagogiskt projekt
  3. Litteraturseminarium, undersökning av ungdomars medieanvändning.

Jag har gjort alla moment i kursen och varit på alla träffar utom den om film och filmanalys. Det har jag tagit igen genom att läsa kamraternas bloggar, resurserna från lärarna och genom att själv filma. I bloggen har jag försökt beskriva en process men också resultat från de olika momenten i kursen. Jag har varit aktiv både i de teoretiska och praktiska övningarna. Jag är nöjd med det mediepedagogiska arbetet med eleverna. Planeringen, utförandet och dokumentationen kändes bra med tanke på att jag gjorde arbetet själv och tiden var knapp. Momenten med konstnärerna, grafiken, animeringen har varit något som jag använt förut men kommer att ta upp igen. Slumpbilder var nytt och jag kommer att använda mig av det, ännu mer slumpartat. Jag tycker att jag har varit för ”estetisk” i mina slumpbilder. Vi har haft litteraturseminarium utifrån våra i förväg ställda frågor. Under dessa seminarier har jag liksom de andra varit aktiv i diskussionerna. Det  har varit givande att ta del av och dela med sig till de andra i gruppen.

Samlade slumpbilder – grönt

I början av terminen fick vi en uppgift, inspirerad av surrealisterna och dadaisterna, att lägg ut ett foto varje dag i en månad. Slumpmässigt men efter en egen regel. Jag har valt att ta foton på något grönt som jag ser kl 8-8.20, på väg till jobbet och på jobbet innan lektionerna börjar. Jag har även valt att gruppera dem fyra och fyra.

Surrealisterna och dadaisterna började med slumpmetoder som en strategi för att göra underlag till bilder på olika sätt. Ett sätt att låta slumpen bestämma innehåll och form för en skapandeprocess. Sedan använde sig konceptkonstnärer sig av detta på 70-talet och nu är det en väl använd metod i olika kreativa situationer.
Gröna skåpGrön soffa och buskar Pildammsparken Grön pärm Pildammsparken bark
Grönt går mot blått. Mot gult. På hårda ytor. I mjuka former…

Kök, vardagsrum, nattduksbord…avkoppling, jobb, familj…

Kaxigt grön bil, ensam kudde, cykelkärra och överfulla sopor… 
imageimage
Grönt kan vara gult kan vara brunt kan vara blått…

De sista gröna ögonblicken…

 

Några filmbegrepp

I våra filmprojekt – den egna, elevernas och dokumentationen om elevernas filmarbete – har vi använt oss av olika tekniker, material och verktyg. Följande filmbegrepp tydliggör filmarbetet för både lärare och elever. 

BILDUTSNITT

  • Panoramabild
  • Helbild
  • Halvbild
  • Närbild
  • Extrem närbild

KAMERAVINKEL

  • Normalperspektiv
  • Låg kamera
  • Grodperspektiv
  • Hög kamera
  • Fågelperspektiv

KAMERARÖRELSE

  • Panorering
  • Åkning
  • Zoomning
  • Tiltning

KAMERAN

  • Objektiv
  • Subjektiv

KLIPP

  • Tempo
  • Tid
  • Rörelse
  • Vinkel 180 gradersregeln

KLIPPTEKNIK

  • Övergångar – tillbakablick
  • Övertoning – drar ner tempot i filmen
  • Upptoning – svart ruta mellan scener

REKVISITA

  • Plantera
  • Ljud
  • Färg

bild för lärare Malmö Högskola

Lära genom skapande

Välkomna till denna bildblogg med arbete i bildundervisningen, bild&skapande integrerat i andra ämnen samt skapande på fritidshem på Europaportens skolor. Klicka på bilderna för att se de större.

bildtaxen

- liten, bjäbbig och bildad.

Bildskapande

Ett kreativt kaos

Lära genom skapande

Välkomna till denna bildblogg med arbete i bildundervisningen, bild&skapande integrerat i andra ämnen samt skapande på fritidshem på Europaportens skolor. Klicka på bilderna för att se de större.

bildtaxen

- liten, bjäbbig och bildad.

Bildskapande

Ett kreativt kaos